Banana Bitsch

Alla inlägg under juni 2018

Av Josefin Östlund - 19 juni 2018 20:31

Li Sjöstrand fotade i Falun

   

 


Mira Lindgren fotade i Svärdsjö

   

 

Av Josefin Östlund - 18 juni 2018 19:33

I helgen har vi varit på meeting i Falun. Vi åkte med revanschlust från förra starten där Jossan fick utgå för Banana tjurade. För ett år sedan så fick Jossan och Banana sin första nationella FEI vinst i Falun. Vi fick tom samma box som förra året. Denna gång så bodde vi på anläggningen, vilket var jätteskönt att slippa åka mellan och ha närhet till ponny.


Målsättningen var att få Banana att gå utan att ha diskussioner. Vi känner att det finns en högre lägstanivå och även att det finns massor av bra moment om det blir en bra dag och ritt. 


Lite utmanande med framridning. Det var tävlingar i både ridhuset och på utebanan där det max fick vara 2 ekipage på framridning/collecting ring. Vilket gjorde att det hela tiden var fullt i lilla ridhuset som dessutom är mindre än kort banan. Banana har svårt att koppla av och fokusera på Jossan när det blir ekipage som hela tiden kommer nära. 


Dag 1 FEI Lagtävlan


  61,286% en ritt med ett moment där Banana tjurade i högeröppnan och inte accepterade när Jossan ville korrigera hennes bog och runda henne för innerskänkel. Men kunde direkt gå vidare till halvcirkel med bra kvalitet. Mycket mellanmjölk och få höjdpunkter.


Dag 1 FEI Mästerskap


  63,378%
en bättre runda och känsla. Även här blev det en övertolkning från Bananas sida i ett moment. Jossan bad om en halvhalt för sitsen inför enkla bytet vid X och Banana reagerar kraftfullt genom att slå upp huvudet, det ser nästan ut som hon får en korrigering, Jossan valde att rida travvolterna för stora för att kunna hålla bogen på rätt plats. Skolorna blev lite svaga /läs raka, Banana stannade upp lite för mycket i enkla bytena. Mellan/ökad trav fina och galoppprogrammet helt ok och då kunde volterna bli 8 m. Vågade satsa på mellan/ökade galoppen.


Dag 2 så valde vi att rida fram på en utevolt på andra sidan anläggningen. Vi hade inte förstått att vi även fick rida där första dagen. Då kunde Jossan jobba Banana bättre som slapp störa sig på så många andra ekipage. Jossan valde också att gå tidigare på vänt och bara skritta runt i avvaktan på att få gå in på banan.


Dag 2 FEI Lagtävlan


  64,857 % 
helgens högsta procent och ekipaget blev lucky looser på en fin fjärdeplats. Största vinsten var att Banana lyssnade bra hela programmet utan att protestera eller övertolka! Det kändes som en vinst i sig! Det var samma domarteam från första dagen så det kändes bra att kunna få visa upp en förbättring generellt i hela programmet. Skolorna var bättre även om de var för raka. Banana var stadigare mot gårdagen men vi kämpar med lite ojämn kontakt. Överlag en bra känsla.


Dag 2 FEI Mästerskap


  64,279% ytterligare en start utan diskussioner eller övertolkning. Det blev en miss med överslag i en mellantrav och det får Jossan ta på sig. Banana blev lite för lång. De fick en 8:a för skrittpiruett av en domare, det är nog rekord. Även höga betyg för ryggning och mellan/ökade traven. Galopparbetet var delvis stabilt och fint. Skritten blev lite ojämn och fortsatta raka skolor.


Sammantaget dessa 2 dagar så är vi jättenöjda. Att avsluta dag 2 med två stabila ritter på +64% känns jättebra. Skolorna kommer när vi får sidorna mer eftergiven. Vi ska fortsätta träna på att få en lättare front och stadigare form. Vi behöver öva massor på halter.... Att få Banana att ställa upp jämnt. Vi behöver också öva mer på skrittarbetet som blir lite bortglömt. Vi behöver där få Banana att gå mer med tramp och energi.

Av Josefin Östlund - 13 juni 2018 08:12

I söndags åkte vi till Täby för start i FEI Mästerskap. Vi avanmälde oss från FEI Lagtävlan då det skulle bli så många timmar mellan starterna. Otålig ponny i varm transport är inte så roligt.


Inget blev som vi hade tänkt oss. På framridningen så började allt bra, Banana kändes fin och lyssnade bra. Men som från en blixt från en klar himmel så blev det kaos. Tävlingsbana ute med framridning intill. Hingst i närheten, en annan ponny kom galopperande nära bakifrån och helt plötsligt så flippade Banana. Hon blev bakskygg och slängde sig. Tappade allt fokus och började bråka. Ville inte gå fram, reste sig och kickade. Jossan försökte allt (kollade så inget satt på henne, kollade träns/bett/tunga, satt av och sadlade om, kände igenom ponny, försökte lura henne och även säga till) men inget fungerade. Stressad/tjurig ponny som inte ville något och kunde inte ens skritta på långa tyglar. 


Jossan blev inkallad på banan, lyckades få in ponny och domaren var verkligen schysst och hade dialog med Jossan och lät henne ge Banana tid för att se om hon kom på andra tankar. Men även inne på banan så fortsatte Banana vara stressad, ofokuserad och ovillig och då valde Jossan att utgå.


En lite för nöjd ponny skrittade ut från banan och Jossan satt av på framridningen. Banana var i detta läge mer avspänd och vi bestämde oss för att gå till ridhuset. Där satte Jossan upp och direkt så kunde hon jobba henne i alla gångarter utan problem... 


Jättesvårt att veta vad som hände. Hon är enligt kalendern i brunst och då verkar det trigga lite nya och oönskade beteenden. Svårt med bakskygghet dock, det sker instiktivt och är svårt att förutse även om det går att planera lite om vi vet att det kan triggas.


Men för att utesluta smärta så har vi kollat med veterinär. Inget som tyder på det så vi har något att jobba på. Bara att nöta/kämpa vidare.


Tycker nedan bild stämmer så väl med hur det kan vara att träna och tävla! Vi har haft djupa dalar och det är då lätt att misströsta men då får vi försöka plocka fram positiva saker. Jossan och Banana har denna tävlingssäsong satt personbästa resultat på +65% i både FEI Lagtävlan och FEI Mästerskap och varit irriterande nära SM kval. Så det finns positiva saker att lyfta upp trots allt. Banana är starkare än någonsin och kan glimta till med wow känsla.

 

Av Josefin Östlund - 4 juni 2018 20:19

I helgen var vi iväg till Svärdsjö och startade FEI klasser. Det var en ny tävlingsplats för oss, men det visade sig att vi varit på anläggningen när vi tittade och provred ponny när vi hittade vår fina Banana. En bra tävlingsplats som vi trivdes på och även Banana verkade uppskatta uppstallningen.


Sammanfattningsvis så blev det 2 ritter där det fanns höjdpunkter och bra känsla blandat med misstag och mellanmjölk.

Jossan och Banana kan i som en höjdpunkt vara stolta över dagens högsta bedömning i båda klasserna i ökade traven som fick upp till 8,5 och det av alla C- och D-ponnierna (där de placerade red på +68 till 70,6%) mot våra %.


FEI Lagtävlan 

Första gången någonsin så gick Jossan och Banana bättre i Lagtävlansprogrammet. En miss (Jossan fick korrigera galoppen i ett moment förvända bågen/halvcirkeln då Banana bytte/kom i korsgalopp bak som aldrig tidigare hänt), denna miss kostade en placering. En domare låg lågt och var inte överens med sina kollegor, det drog tyvärr ner procenten.

Öppnorna blev fina, framförallt den första och det gav en bra känsla då Jossan har kämpat med dem på Banana som lätt tappar lite motor och förböjer halsen i denna samlande moment som bromsar. Övergångarna ökad trav och galopp blev också bättre och gav en bra känsla. Överstrykningen stabil. Sen fick Jossan inte till enkla bytena och slutorna blev sådär och de är ju koefficient på så det kostar.

Banana var dock med och lyssnade bra på Jossan i värmen (det var 29 grader varmt!) så totalkänslan var positiv. Jossan och Astrid hade lagt en plan att rida lite lägre och rundare form och det lyckades dem med. Lite kommentarer om det av domare.

 
 

FEI Mästerskap

Planen var att i andra starten rida med mer tryck och se hur långt det skulle hålla. Tyvärr så blev Banana rädd för något under inridningen och skenade iväg och det resulterade i en spänd ponny så det sprack då ridbarheten blev begränsad. Banana var också lite mindre självgående så Jossan fick påminna henne flera ggr om att gå själv och inte lägga av. 

Även denna gång var domarna lite oense. Övergång från mellantrav så låg domarna på 8 5 7 och då funderar man hur de kan se/bedöma så olika. Det kom lite 4:or som vi funderar över, även om vi håller med om någon (Banana slog sig fri i första galoppserpentinen tex). Fanns moment som var fina och de tar vi med oss hem även om känslan var mest mellanmjölk efteråt. 


   


Vi måste även ge Trollnäs Hotel & Vandrarhem plus i kanten för väldig trevligt boende i en vacker miljö. Rekommenderas till alla som letar boende i samband med tävlingsstarter i området.

 

Det var magiskt skönt och avslappnade att sitta på en brygga i solen och doppa fötterna i badvarmt vatten efter en varm och svettig dag i bil och på tävlingsplats.

    

Av Josefin Östlund - 1 juni 2018 08:25

Vi har i Banana en ponny som är lättfödd, då är också vår oro för fång högre. Vår andra ponny Curre har EMS och har därmed 10 ggr förhöjd risk för fång. Så mat och motion är viktiga faktorer för att minska risken för fång som är en smärtsam sjukdom. Därför har vi valt att vara försiktiga med att släppa på frodigt gräs/bete. Däremot att gå på gräs under vissa förutsättningar och begräsningar är helt ok. Jag har hittat en artikel som jag tycker är bra och som vi gärna vill sprida innehållet i, se nedan.


Fruktan – fång

 Notering, det pågår forskning som tittar på att fruktan inte kan spjälkas som socker. Det finns alltid olika teorier, diskussioner och det kommer nya rön. Som alltid så är det upp till läsaren att göra sin bedömning. 

Vad är fruktan?

 

För inte så länge sedan trodde man att det var proteinerna i gräset som kunde orsaka fång. Fång är en sjukdom, som drabbar hästar framförallt på våren, en period då gräset har gödslats, växer som det knakar och innehåller många proteiner. Det var nästan en självklarhet att skylla på proteinerna, men det har visat sig att det är en kolhydrat som är orsaken.


Hur har man kommit fram till det? Den australiska proffessorn Christopher Pollit vid universitet i Queensland gav hästar 7,5 gram fruktan per kilo kroppsvikt, och inom 48 timmar hade alla hästar fång. Därefter har man forskat mer i detta ämne och man har löst manga mysterier kring ämnet fång. Det har visats att fång knappast har att göra med proteiner, utan med socker, och då framför allt fruktan.


Fruktan är en vattenlöslig kolhydrat (en slags socker), som en gräsväxt bildar under inflytande av solljus. Den används för tillväxten, men om det under vissa omständigheter inte är möjligt att växa då lagrar växten fruktanöverskottet tills den kan växa igen. Dessutom fungerar fruktan som en naturlig anti-frostmedel.


Utan att utförligt gå in på växtens biokemi: fruktan är byggstenen som en växt bildar som följd av fotosyntesen, under inflytande av solljus alltså. Fruktan används sedan för att producera andra ämnen som bygger upp växten. Så lange som växten växer bra, bearbetas all fruktan, men när växten inte kan växa, produceras ändå fruktan, åtminstone så länge det finns solljus. På så sätt bildas ett förråd som möjliggör att växten snabbt kan börja växa igen när omständigheterna blir gynnsamma igen.


Man kan jämföra växten med en fabrik: det görs en slutprodukt när alla råvaror finns, men när en råvara saknas, kan man inte tillverka någonting längre och de andra råvarorna samlas på en hög. Fruktanhalten stiger alltså, när det finns solljus men växten saknar någonting annat. Så fort som den saknade råvaran finns igen, kan växten växa och använda det lagrade fruktanet.

 

Orsakar som gör att växter inte växer och att fruktanhalten stiger, kan vara:

För låg temperatur

När temperaturen är för låg kan gräset inte växa. Finns ändå tillräckligt med solljus, bildas det fruktan som lagras tills temperaturen är tillräckligt hög igen. När temperaturen då når en viss gräns, förbrukas fruktanet.


För lite vatten

När det finns för lite vatten för att kunna växa medan det finns solljus, då produceras fruktan som lagras tills växtomständigheterna är gynnsamma igen. När det då börjar regna, tas fruktanet upp för en snabb tillväxt.


För få näringsämnen

När en växt inte kan växa bra eftersom det finns för lite näringsämnena i marken, kan växten inte använda det bildade fruktanet och det stannar kvar i växten. I praktik betyder det att ogödslat gräs är farligare för hästar än gödslat gräs!


Framförallt på våren är situationen så att det finns tillräckligt med vatten, tillräckligt många näringsämnen i marken och mycket solljus, men att temperaturen fortfarande är låg. Gräset växer alltså inte på grund av den låga temperaturen, och solljuset används för att bilda fruktan. Detta är orsaken till att vi ser så manga hästar med fång på varen!


Fruktanhalten kan dock även bli hög under andra årstider, beroende på några faktorer. Vilken sort gräs man har, utgör en viktig faktor: det kända engelska rajgräset är en sort som har en hög fruktanhalt.


Väderleken är också viktig, där faktorer som temperatur och mängden solljus bestämmer förloppet. Fruktanhalten kan ändras avsevärt inom kort tid: det kan bli skyhög inom några fa timmar när det finns mycket solljus men växten kan inte växa, men dat kan också snabbt sjunka igen när det finns omständigheter som möjliggör fruktanförbrukning (höga temperaturer, en regnskur).


Fruktan lagras dessutom i grässtubbar, det betyder att små hagar med väldigt korta grässtrån är extra farliga!


Anti-frost

 

Fruktan är löslig i vatten, och precis som alla lösliga ämnen, gör det att fryspunkten sjunker. Växter använder därför fruktan för att skydda sigsjälv mot frost. Därför stiger fruktanhalten kraftig när temperaturen kommer under 5 minusgrader.


För att veta hur mycket risk det finns för en hög fruktanhalt har vi gjort en slags lathund. Där kan du se när det är bättre att inte ha din häst på bete och när riskerna däremot är lägre.


Den här lathunden ger bara vädrets inflytande på fruktanhalten. Kom ihåg att det finns flera faktorer som spelar en roll, så som grässort, marksort, näringsämnenas tillgänglighet och årstiden.

Vid den här tabellen utgår man från gräs som växer på en tillräckligt fuktig mark med tillräckligt med näringsämnen. Gräs som har en brist på vatten och/eller näringsämnen har en permanent högre fruktanhalt!


VäderlekVäxtens ämnesomsättningRisk
Frost, ingen solIngen tillväxt, ingen fotosyntes, genomsmittlig fruktanackumulationGenomsnittlig
Frost, strålande solIngen tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulationExtremt hög
Nattfrost, på dagen <15°C, strålande solLåg tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulationPå morgonen extremt hög, på dagen sjunkar det till hög
På natten och dagen >5°C <15°C, strålande solLåg tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulationPå morgonen låg, på dagen stiger det till hög
På natten och dagen >15°C, strålande solHög tillväxt, mycket fotosyntes, lite fruktanackumulationPå morgonen låg, på eftermiddagen stiger det lite
På natten och dagen >15°C, molnigtMycket tillväxt, lite fotosyntes, ingen fruktanackumulationLåg

 

Sammanfattning:

När temperaturen är/har varit runt eller under noll, är risken hela dygnet hög.

Vid varmt soligt väder är den bästa betestiden på natten och på morgonen.

Vid varmt molnigt väder är den bästa betestiden på eftermiddagen och på kvällen.


Det är farligt att beta:

På eftermiddagen eller tidigt på kvällen på en solig dag

På en solig dag när temperaturen stannar under 15 plusgrader

Hela dagen efter en natt då temperaturen har varit under 5 minusgrader

När gräset har en brist på vatten eller näringsämnen

När gräset är kortklippt eller kortbetad


Det är tryggt att beta:

Tidigt på morgonen när temperaturen på natten inte har varit under 5 minusgrader

På en molnig dag när det är varmare än 15 plusgrader

Uteslutande när gräset har tillräckligt med vatten och näringsämnen

 

Fruktan och gödsling

När gräset har en brist på näringsämnen, växer det inte bra och råvarorna lagras. Fruktanhalten stiger då. Betyder det då att man ska gödsla? Så enkelt är det tyvärr inte…


När du gödslar, sjunker gräsets fruktanproduktion (om det åtminstone finns vatten och temperaturen är så hög att gräset kan växa). Koncentrationen, och därmed fruktanhalten i gräsväxten, sjunker alltså.

Men, eftersom du får en bättre tillväxt efter gödsling, får du mer gräs per hektar. Mer gräs betyder att det finns mer av allt. Eftersom du har mer gräs per hektar har du också mer fruktan per hektar.


Alltså: Genom att gödsla får du färre fruktan per växt, men mer fruktan per hektar.


Vad ska man då göra så att hästen inte får i sig för mycket fruktan? Det beror på:

Får hästen ’hela betet’ och får han själv bestämma hur mycket han äter? Då betyder ’mer gräs per hektar’ att han äter mer och netto får i sig mer fruktan. Då gödslar man alltså inte.


Har din häst betesbegränsning? Då får han per dag i sig en bestämd mängd gräs. Färre fruktan per gräsväxt betyder att han får i sig mindre fruktan, då ska du gödsla så att du håller mängden fruktan-per-växt så låg som möjligt.


Bärgar du hö? Då vill du ha så lite fruktan som möjligt per höbunt. Då ska du gödsla, så att det blir färre fruktan-per-växt. Eftersom du kan skörda mer gräs när du gödslar, skördar du netto mer fruktan, men du får färre fruktan per bunt. I varje bunt finns till exempel hälften färre fruktan, men du skördar tre gånger så många buntar. Hästen äter inte mer eftersom du gödslar, så han får i sig färre fruktan.

 

Implikationer

Det är intressant att veta att fång inte orsakas av proteiner utan av fruktan, men har detta någon praktisk nytta?

Jovisst! Våren är en farlig betesperiod, men vi vet nu att det också är beroende på väderleken.

Även på våren finns det perioder då din häst kan beta utan problem.

Även i andra årstider kan fruktanhalten bli jättehög.

Fruktan lagras i grässtubbar, detta betyder att kort-kort gräs också är farligt.

Det gamla rådet att ge en fånghäst uteslutande hö är bra, men… det måste vara hö med en låg fruktanhalt.

Fruktan är vattenlöslig, så genom att dränka höet en timme, kan du spola bort fruktanöverskottet.

 

Vad kan vi göra med den här informationen


Använda det på ett vettigt sätt. Det är inte meningen att hästen ska stå i stallet eftersom ‘det är farligt att beta’. Men vad du kan göra, och då främst när det gäller hästar som är känsliga för fång, är att förebygga att de betar när risken är stor att fruktanhalten är hög. Det kan du göra genom att:

  *Anpassa betestidspunkten.

  *Anpassa betestiden. Kanske kan hästen vara i paddocken eller på ridbanan en del av dagen. Stallvistelse är inget bra alternativ.

  *Tillämpa strippbete. Du spänner en tråd över hagen och flyttar den varje dag en liten bit. Biten som är avbetat ska du också avskärma, eftersom grasstubbarna lagrar fruktan.

  *Ge din häst en betesbegränsare. Du kanske tycker synd om honom då, men när den får fång är det mycket mycket värre.


Fruktan är inte enda orsaken till fång! Spannmål- och majsprodukter (som kraftfoder), andra sockerarter (som melass) och olika läkemedel (kortisoner!) kan också orsaka fång. Ibland är då en liten extra mängd fruktan droppen som gör att bägaren rinner over…

 

Varför är fruktan så farligt?

Hittills har man hittat två effekter av fruktan som kan orsaka att fång uppstår.

 

Tarmfloran förstörs

Fruktan är en kolhydrat. Stora mängder kolhydrater ändrar tarmflorans sammanställning och kan orsaka jäsning, som i sin tur leder till problem med matsmältningen. Problemerna som uppstår är ungefär desamma som uppstår efter att en häst har ätit en överdos spannmålsprodukter.

 

Insulinresistens

Det forskas för närvarande i detta ämne. Det är intressant att man har kommit fram till att hästar med fång har en mängd insulin som kan vara 4 gånger högre än vanligt. Även när de inte har fång har de under betesperioden högre insulinvärden än andra hästar. Okänslighet för insulin är någonting som har upptäckts nyligen hos hästar och länken till fång är påtaglig. Field och Jeffcot upptäckte att hästar som har haft fång har mer besvär med att bearbeta glukos (socker).


Den här teorin har utarbetats av Matthew och Susan Frederick. Symtomerna visar starka överenskommelser med hypoglykemi hos människor: Utbudet av snabbt smältade sockrar orsakar en over-reaktion i bukspottskörteln, som då producerar för mycket insulin.


Insulinresistent hos hästar är tyvärr en snabbt växande företeelse.

 

FAQ

Får hästar i naturen ingen fång när vädret är ogynnsamt?

Problemet är gräset som vi människor har odlat fram. Kort sagt var det så att vi ville ha gräs som skulle börja växa tidigt i säsongen och grässorterna som gör det är just sorterna som lagrar fruktan. Engelsk rajgräs är t.ex utvecklat för kor och tillverkar väldigt lätt stora mängder fruktan. Dessutom är grästätheten i en beteshage mycket högre än man ser i naturen. I naturen äter inte en häst så mycket på en enda gång att den får problem.

 

Källor

· Argenzio, Hintz, Effect of Diet on Glucose Entry and Oxidation Rates in Ponies, 1972 J. Nutrition, 102: 879-892

· Bailey, Elliott, 5-hydroxytryptamine in equine plasma constricts digital blood vessels in vitro: implications for the pathogenesis of acute laminitis, 1998 Equine Vet Jl 30, 124-130

· Bailey, Rycroft, Elliott, Production of amines in equine cecal contents in an in vitro model of carbohydrate overload. J. Anim Sci 2002. 80: 2656-2662

· Batten, Blakeney, McGrath Ciavarella, Non structural Carbohydrate: Analysis by near infrared reflectance spectroscopy and its importance as an indicator of plant growth,1993 Plant and Soil 155/156: 243-246

· Busso, Richards, Chatterton, Nonstructural carbohydrates and spring regrowth of two cool-season grasses: Interaction of drought and clipping. Jrn. Range Mngmt Vol 43 No. 4 July 1990

· Butler, Bailey Chemistry and Biochemistry of Herbage, Vol. 1 and 2, 1973 Academic Press

· Ciavarella, Simpson, Dove Leury. Sims, Dirurnal changes in the concentrations of water-soluble carbohydrates in Phalaris aquatica pasture in spring, and the effect of short-term shading. Aust. J. Agric. Res, 2000 51:749-56

· Chatterton, Harrison, Bennett, Thornley, Assay, Forage Production by Cool-Season Plants, Utah Science, Fall 1989 p.150-156

· Chatterton, Harrison, Bennett, Asay, Carbohydrate Partitioning from 185 Accessions of Gramineae Grown under Warm and Cool Temperatures, 1989, J. Plant Physiol. Vol. 134. pp. 169-179

· Chatterton, Thornley, Harrison, Bennett, Dynamics of Fructan and Sucrose Biosyntheses in Crested Wheatgrass, Plant Cell Physiol. 29(7): 1103-1108 (1988)

· Chatterton, Harrison, Thornley, Bennett, Sucrosyloligosaccharides and cool temperature growth in 14 forb species, Plant Physiol. Biochem, 1990, 28(2), 167-172

· Chatterton, Fructan Metabolism and Cool-temperature growth in Cheatgrass, Symposium on Ecology, Mngmt, and Restoration of Intermountain Ann. Rangelands, Boise, ID May 1992

· Collins, Wetting and maturity effects on the yield and quality of legume hay,1983 Agron. J.75:523-527

· Field, Jeffcott, Equine Laminitis another hypothesis for pathogenesis. Med Hypotheses, 1989 Nov;30 (3) 203-10

· Forages, Vol. 1& 2 5th ed. 1995, Iowa State Univers. Press
Frederick, 2002 Founder! – Hope for Refractory Laminitis,http://www.whpublishing.com/store/products.html

· Glade, Reimers, Effects of dietary energy supply on serum thryroxin, tri-iodothyronine and insulin concentration in young horses, J. Endrocr. (1985) 104, p. 93-98

· Hinckley, Henderson, (1996) The epidemiology of equine laminitis in the UK

· Proceedings of the 35th congress of the British Equine Veterinary Association, Warwick. Pg.62

· Hoffman, Wilson, Kronfeld, Cooper, Lawrence, Sklan, Harris, Hydrolyzable carbohydrates in pasture, hay and horse feeds: Direct assay and seasonal variation J Anim Sci 2001 79: 500-506

· Hood,. 1995. Endotoxaemia as a direct cause of laminitis, Proceedings of the American Assoc. of Equine Practitioners, 41: 245-247.

· Hu, Schnyder, Schmidhalter Carbohydrate deposition and partitioning in elongating leaves of wheat under saline soil conditions, Aust. J. Plant Physiol. 2000, 27:363-370

· Kephart, Buxton, US Dairy Forage Research Center, Nonstructural Carbohydrates in Cool-season and Warm-season Perennial Grasses Adapted to Shaded Conditions

· Mayland, Shewmaker, Harrison, Chatterton, Nonstructural Carbohydrates in Tall Fescue Cultivars: Relationship to Animal Preference, Agron. Jrnl Vol. 92, No. 6

· Muller, Lier, Fermentation of fructans by epiphytic lactic acid bacteria J. App. Bacter. 1994, 76, 406-411

· Ralston, Nockels, Differences in diagnostic test results and hematologic data between ages and young horses. Am J Vet Res 1988 Aug: 49(8): 1387-92

· Suzuki and Chatterton Science and Technology of Fructans, 1993, CRC Press

· Trevino, Centeno, Ortiz, Caballero, Changes in the Non-Structural Carbohydrates Associated with the Field Drying of Oat Forage. Food Agric 1995, 67, 393-397

· Valentine, Van Saun, Thompson, Hintz, Role of Dietary carbohydrate and fat in horses with equine polysaccharide storage myopathy, JAVMA, 2001, ,219:1537-1544

· Volaire, Lelievre, Production, persistence, and water-soluble carbohydrate accumulation in contrasting populations of Dactylis glomerata (orchard grass) subjected to severe drought in the south of France Aust. J Agric Res 1997, 48:933-44

· Wang, Van den Ende, Tillberg, Fructan accumulation induced by nitrogen deficiency in barley leaves correlates with the level of sucrose:fructan 6-fructosyltransferase mRNA Planta, 2000, Oct 211:701-7


Skapa flashcards